Alla inlägg under april 2014

Av Veronica - 4 april 2014 07:26

Jojomen! Fredagar är bra dagar! Och jag är äntligen på g efter en seg start. Idag var jag trött. Veckans utmaningar iform av komma igen efter semester, intevjuer, jobbiga samtal, brevskrivning, frustation, tankar och trötthet varvat med tre pass i tvättstuga och gym...

 

Det tog ut sin rätt imorse. Stel som fan, träningsvärk i bröst, triceps och lår. Trött efter tankar och prat. Men nu efter en kopp kaffe känner jag mig redo att möta dagen!

 

Denna fina fredag ska mötas med ett hopp, ett skutt och en lite trudelutt! Å andra sidan är denna dagen precis som alla andra dagar...Det ska tvättas idag med, kanske gymmas, vänta på posten, uträtta ärenden i dalen bortom berget och middag på bortaplan.

 

Och med risk för upprepning...Men gud så glad jag är för att jag sover! Den som haft problem med insomning och vakna nätter vet vad jag talar om. Lyckan över att somna som klubbad och vakna efter en hel natts sömn. Ren skär lycka.

 

Våren är här och vi ska möta den i spåret. Nya löparskor till oss vuxna klickades hem igår. 905 spänn inkl frakt för ett par Puma till tanten och ett par Adidas till karln. Perfa! Jag tycker om att jogga. Och jag vill hitta formen igen. Just nu känner jag mig oslagbar! Det är skönt att träna själv utan alla atleter på gymmet runt om. Det som springer längre och lyfter mer. Jag trodde inte jag brydde mig så mycket. Men det gör jag.

 

Nu har jag bekantat mig med stora dragmaskinen i lugn o ro med lägsta vikt utan att känna mig dum och stressad. Den är min nya kompis! Bra för axlar, bröst, triceps och biceps. I love it!

 

Och nä, jag tränar inte för att bli smal och snygg. Har aldrig gjort. Jag tränar för att slippa ha ont. Med min ryggjävel måste jag. Och så är det så skönt! Jag längtar till cykeln är fixad så jag kan cykla igen! och jogga i spåret. 

 

Apropå smal. Det slog mig igår att gud så svårt jag har för slanka, fräscha och sportiga blondiner. Ni vet de som är lagom bruna, lagom smala, välklippta halvlånga frisyrer och ser ut att höra hemma i nån Lexington reklam. Jag vet inte vad det är men såna får mig att känna mig kanske inte mindre värd, men lite sämre. Kort och klumpig. 

 

Ja ja, helgsvammel. Ha en fin helg alla. 

ANNONS
Av Veronica - 3 april 2014 07:23

Jättechockad! Över mina nya sov och morgonrutiner. Jag är ju en zombie at morning...det tar två timmar innan det är fart på mig. Oavsett tid. Det spelar ingen roll om kl är 6, 8 eller 12 så tar det två timmar innan maskineriet är igång. Har alltid varit och kommer förmodligen alltid vara. Meeeen, nu sedan årskiftet har jag tuffat igång tidigare och tidigare. 

 

Jag började med att skjutsa kidsen till skolan och nu är jag uppe i att vara vaken från 6! Dricka kaffe, kolla tv och surfa. Så när kl är 8 är jag på g. På riktigt! Om det är våren, mineralerna, det faktum att plugget och oket är slut eller bara allmänt välbefinnande...Ja, det vet inte jag. Men glad är jag.

 

Det är skönt att studerandet är över. Det var skitkul att plugga. Och det var jävligt pressande! Att prestera under dessa omständigheter...Hursom, nu är det över! Jag kan slappna av och ha ork över till annat.

 

Jag har börjat på gymmet igen. Här hemma i huset. Billigt och bra. Jag somnar som klubbad varje kväll mellan 22-23. Sover som en gnu och vaknar utvilad. Många hjärnspöken är borta. 

 

Den här våren ser jag fram emot. Trots utebliven a-kassa...Tredje gången jag fick hem ofullständiga papper!!! Som löne ska fylla i??Ja, ja, jag tog hela bunten och skickade till dem. Och väntar väl en två veckor till på mina pengar. Tur ekonomiministern varit framme och bantat kostnaderna ;)

 

Så lugn och övertygad om att allt ordnar sig har jag aldrig varit. Skön känsla.

 

"Sol ute, sol inne. Sol i hjärta och sol i sinne"!

ANNONS
Av Veronica - 2 april 2014 19:34

Det är ju så. Arslet är alltid bak vilket håll man än vänder sig åt. Filosofiska tankar denna dagen då intervju två av två denna vecka är avklarad... Herregud! Det låter ju så bra! Jag låter så jävla bra när jag sitter där och spottar ur mig såbra saker hela tiden.

 

Jag slås av mitt engagemang, min närvaro, mina åsikter om människor och hur man ska driva en grupp framåt. Jag kan det där. Verkligen. Det är bara självkänslan som måste komma ikapp självförtoendet. 

 

Jag pratar lagar och ekonomi som en chef. Och jag har ju varit chef. Jag har nog inte tagit min roll och mig själv på allvar. 

 

Det beror säkert på att jag aldrig kämpat för ett jobb, de har bara hoppat på mig. Jag är som de flesta 70-talister dålig att framhålla mig själv. Ändring på det nu!

 

Även om dessa intrevjuer inte leder tilla rbete så är jag nöjd med vad jag åstadkommit och sagt. Det har känts bra där. Jag är van att prata. Både för mig själv och andra. Jag måste bara lära mig att handskas med människor som förminskar mig.

 

Det kommer gå bra! 

 

Det måste finnas någon som ser kvaliteérna hos en gammal dam med livs och arbetserfarenhet ;)

Av Veronica - 2 april 2014 08:01

Vilken klyscha! Helt ärligt så behandlar jag människor som de förtjänar! Jag blir en spegelbild av dem själva. Gör de en sak mot mig gör jag samma tillbaka. Åt helvete med andra kinden till! Så opolitiskt inkorrekt. Men helt ärligt från hjärtat.


Blir jag ignorerad, ignorerar jag. Fäller någon pestiga kommentarer och ger små fina nålstick, ja då sticker och kommenterar jag tillbaka. Lite Lars Norénskt liksom. Jag fräser och klöser ur ögonen.


Det har varit "lugnt" länge och jag känner hur det börjar närma sig någon form av klimax. Vet inte vem av alla får som bräker först...Det spelar ingen större roll för ni ska vara säkra på att jag är beredd! Jag vet precis hur jag ska ta er allihopa.


Om någon sagt det här till mig för några år sedan hade jag skrattat och sagt att det kommer aldrig att ske. Nu vet jag bättre. Jag vet att det aldrig blir som man tänkt sig. Allt kan förändras. Människor förändras. Och en del gör det inte. 


Livet behöver mycket glädje och skratt, varvat med lite vemod, sorg och ett stråk av bitterhet. För att uppskatta alt bra och gott i livet måste vi lida lite. Tillåta oss lida lite. Det ligger i människans natur. Låt oss rasa mer över orätvisor och oförätter! Låt oss börja morra mer när saker är fel! Inte bara för andra utan för oss själva! Låt oss ta strid för de vi är och det vi vill.


Låt oss möta de medmänniskor med glädje och respekt, de som förtjänar det. De andra kan vi fortsätta vara svala och artiga emot. Eller ignorera helt. Eller pissa på om det känns bättre. Bildligt talat inte bokstavligt.


Så fortsätt behandla människor som de förtjänar.


Punkt.

Av Veronica - 1 april 2014 11:54

Vad är det att bli äldre? När vi är unga vill bli äldre. Så mycket att vi glömmer bort att njuta av vår ungdom! Det är inte förrän efter ca 25 år typ som man uppskattar sig själv som ung. Det är inte förrän nu man ser hur jävla smal och snygg man var! Och som tjej ägnade man halva tonåren och ungdomen till att tycka att man var tjock? I vilken del av örsnibben??

 

Nu när vi är "äldre" eller tom "gammal", vad är det? Är det att bli liiite klokare, liiite modigare, liiite vildare....Att strunta liiite mer i vad folk fakstiskt tycker?

 

Jag läste en krönaika i en kvällstidning förra veckan om hur man ska klä sig som medelålders. 40+ alltså. Åsikterna går isär lite kan jag säga. Camilla Thulin vill att vi slutar färga håret. ALDRIG säger jag! Visst, i allt "du är vacker som du är-andan" erkänner jag att nä, jag vill inte vara grå och vacker. Jag vill fortfarande vara röd eller svart, beroende på vad jag känner för.

 

Nä, att bli äldre för mig är: Inte att klä mig efte min ålder, utan att klä mig som jag vill. I min garderob saknas ännu svart finbyxa, jumperset, kuvertväska och Ecco-skor. Mår jag dåligt av det? Nä. Min basgarderob består av: *Ett par smala mörka jeans med hög midja som passar till allt. De funkar till tunika, till skjorta, till t-shirt och gubbkofta.

*En vit skjorta med trekvartsärm i oversize-modell för att rocka till det lite. Passar till pennkjol, kort kjol, jeans och leggins. Med eller utan bälte. Med eller utan slirre.

*"Gubbkofta" i längre modell. V-ringad. Passar till kjol, leggins och jeans.

*Svarta leggins. Olika utföranden och passar alltid!

*Tunikor i olika längder, färger och stil. Blanda gärna tufft och gulligt.

*Linnen. I alla längder och i alla färger. Bra att ha under allt.

*Svarta kjolar i tre längder. Pennkjol med markerad midja och "ballongfickor" gör underverk med figuren;), kort svart i mjukt material, bra under den liiite för korta tunikan. Och den hellånga i mjuk jersey som passar till allt.

*"Blusar" i rak modell. Perfekt med linne under till alla nederdelar. I alla färger.

*Långärmade t-shirtar i lite oversize modell. Passar till allt det med.

*Klänningar. I alla möjliga och omöjliga längder, färger och mönster.

*Strumpbyxor. Spetsmönstade, blommönstrade, enfärgade, rutiga, randiga och allt där emellan. Till allt, alltid.

 

På fötterna då? Sneakers! Färgglada helst. Converse eller converseliknade. Funkar till allt. Jodpurs, klassiker. Hög svart stövel. No comments.

 

När man äntligen börjar komma upp i åldern när man törs, ska man inte få?? Jag bryr mig då inte om jag anses klä mig för "tonårsaktigt". I don´t care. 

 

Att vara snart 42 är en välsignelse;) Mer rött i håret, mer färg på benen och våga vägra "tant".

 

Pöss.

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se