Klockan är sex minuter över tretton. Det här var en dag som kudden var varm o mjuk mot lilla kinden, täcket tugnt o madressen sög fast i mig när jag verkligen drog mig ur sängen.

Att jag skulle sitta här o klappa mig på axeln efter den starten trodde jag inte. Men min plan med att gå upp o skjutsa barnen för att ta mig ut på en lite promenad funkar. Jag går inte fort. O inte långt. Men jag går. Jag får röra på höftkulorn, får frisk luft o förhoppningsvis vänder jag på dygnet.

Gymmet fick sig ett besök igår det med. O ikväll oxå tänkte jag. Imorrn är det dags för operation o jag vet inte hur ont jag kommer att ha så jag vill inet binda upp mig för motion på ett par dar.

Det är som att cykla det där. Man kliver bara upp på konditionsmaskinerna o kör. Visst, det var svettigt o orken finns inte. Det blev "bara" 30 intensiva minuter. O det är bättre än inga alls.

Jag har suttit placerad i soffan o släckt eldar sedan halv nio. Kollat, checkat, räknat...Skickat CV, skickat ansökningar o pluggat. Kursavslut idag. 

Det blev en produktiv dag!

Kvar är färgning av hår, lite tvättning, matlagning, muntlig examination o träning. Tjong!