Nädå, inte alls. Jag bloggar varje dag i skallen. Tänker hela tiden: Det här och det här ska jag skriva om. Sen kommer det något emellan. Typ livet;)

Typ livet. Typ matlagning, saker som ska tas itu med, tas om hand om. Det är alltid nåt och eftersom jag för en inre dialog med mig själv 24/7 så får jag ut en massa även om jag inte delger resten av världen mina tankar ;)

Just nu sitter jag som en tjurig tonåring i soffan med laptopen iknät, öronen pluggade med musik, dansmusik...och har precis läst en Hänt i veckan. På en fredag??? Japp. Ingen öl, inget vin, inget baluns alls. Varför? Känner inte fört. Så kan det vara. Nån vit helg är bra för levern och för att få mer gjort än att slarva vid köksbordet till sena natta:)

Annars? Jag lever efter måttot: Jag lär mig något nytt varje dag. Idag kopplade jag nya kontakter till lampor! Klapp på axeln. 

Jag reseknarkar regelbundet. Får mig en dos då och då. Har rest över hela jorden de senaste kvällarna.Det är riktig jobbigt!! Så många platser att se och besöka...Så lite tid och pengar. Cash is king!

Drömma får man, det är gratis och inspirerande. Just nu drömmer jag om fjällen. Snö, skidor, utsikt, långfillingar, bastu och familjemys. Need that nu!

Vadbehöver jag mer nu??? Energi! Förkylningen tär. Jag vill bli pigg och stark och ta itu med crossfitprogrammet. Soffan är dock skön och oföretagsamheten blommar. Trist men sant. Åja, det ger sig. Bra för en som vill kontrollera allt...Nästan. Lyssna på kroppen lite kanske. Jag får inte glömma att arbetet är fyssiskt och kreativt. Både kropp och knopp arbetar de där timmarna varje dag. Hela tiden.

Metidation var det ja...Nån gång kommer det. Just nu mediterar jag med fingrar och öron. Avkoppling för mig är att lyssna på musik, slänga ett öga på tvn och läsa. Samtidigt. Konstigt?? Ja kanske. Men så är jag konstig å ;)

Jag hinner liksom inte fundera på saker så mycket då. Eller jo det gör jag men kanske inte lika djupt. Jag känner mig ensam och unik på ett mindre smickrande sätt när jag kommer på mig själv med att nynna på låten, tänka på jobbet, planera städning, resor och gamla minnen. Samtidigt. Ja, tänk den som kunde stänga av hjärnan.

Ser jag film kollar jag detaljer, retar mig på en massa och tänker ut alternativa manus. 

Jag måste börja meditera. NU!

Eller läsa en bok. Fast då ligger jag och målar upp hela bok som en film i mitt inre och lägger ner tid och energi på att se den spelas upp. Hur är det med att vara här och nu. Lär mig nån!

Inte undra på att jag är trött! Jag som är både här och där, igår och imorgon, varvar verklighet och fantasi hela tiden...Å andra sidan har jag sällan tråkigt med alla jag och mig själv ;)

Äh, har bara en liten trist dag när livet inte är på topp. Barnen växer, blir stora, jag känner mig gammal, saknar min sprudlande energi, saknar lite oansvarlöshet lite....Jag är ju en sån hemsk människa som kvävs av rutiner och slentrian. Men man måste väl ha tråkigt för att uppskatt det som är kul:)

När livet tuffar på och går på räls och jag känner mig tråkig blir jag grinig. Grinig på mig själv som inte gör det jag tänker...

Och ändå är jag den som är djupt tacksam för så mycket! Värmen inne, det bastanta taket som håller mig torr, maten som mättar mig och min familj. Familj, vänner, barn och karl slår allt. Jobb, musik, god mat och goda drycker. Jag är oxå tacksam för att jag är den jag är. Jag känner så mycket för mycket. Jag växlar lätt mellan skratt och gråt. 

Nu njuter jag min mentala bild när jag lättar från marken med ansiktet vänt mot himlen, med håret fladdrande längs ryggen med full fart upp, upp och upp! Just like Fågel Fenix!

Peace and love.