Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Veronica - 13 februari 2014 10:45

Och inga konstigheter med det...Här serveras ärtsoppa och pannkakor. Fläskpannakaka, mmmm. Med råriven vikål och sylt. Och riktigt sidfläsk. Torsdag var det ja, dagen efter gemensam städdag. Huset är laddat inför fullbokad helg igen :) Alla   :s dag imorgon med gomiddag och smarrig dessert. Städa förrådet och Mello på lördag. Alla   :ns grillning på landet på söndag som sig bör. Den traditionen har några år på nacken nu. 


Annars hittills idag har jag gjort precis allt utom att plugga. Jag är inne på sluttampen nu...En Power Point och en muntlig examination. Efter det har 13 månaders studier nått sitt slut. Jag har redan hunnit sökt massor av arbeten...Förberett allt inför inskrivning på Arbetsförmedling och stämpling. Jag ska arbeta lite extra med start nästa vecka. Den som säger att jag ligger på latsidan ska få på moppo!


Vi har blivit ägare till en fin lite Saab. Så nu slipper ungarna skämmas över vår lilla Tojja! Och framförallt får alla plats;) Mig passade Tojjan bra. Men jag är ju bara tre äpplen hög oxå;)


Puss puss!

Av Veronica - 12 februari 2014 15:00

Om vad som betyder något här i livet. Idag var en sådan dag. Jag var inte sugen på att göra något vettigt alls idag. Så efter att ha suttit i sängen och tänkt på allt det där jag borde börjat med, borde gjort och skulle ha behövt...Ja ni förstår...Jag gav upp och surfade mig genom förmiddagen. Skakade liv i kroppen och tog en promenad när ändå bilen måste flyttas. Böter vill vi inte ha nu!

 

Jag släpade mig runt min lilla runda, eller inte, det gick raskt idag! Mitt konstiga halsonda är nästan borta, jag hade en pluggfri dag. Jag tror det kallas återhämtning.

 

Hursomhelst, under min promenad tänkte jag på att det är snart min andra bröllopsdag. Så för tre år sedan hade jag precis börjat lära känna den som skulle bli min man. Det trodde jag aldrig! Jag minns hur trevande det var...Hur mycket te och kaffe vi drack. Hur mycket vi pratade.

 

Hur fåniga vi var;) För hur fåniga är inte nykära vuxna??!! Fjortisfasoner i gamla kroppar...De här tre åren borde varit de absolut lättaste och bästa åren i mitt liv. Och det har det varit, oftast. Det har även varit kantat av så mycket svek, skitsnack och prövningar. Jag har tvivlat och tvekat. På allt utom min familj!

 

Nu sitter jag på sovrumsgolvet, spelarMelodifestivallåtar på hög volym, jag har fuldansat och gråtit. Jag är konstig! Jag kan stå och tokdansa sådär fult man bara gör när man är helt själv hemma...jag är glad och lycklig. Jag älska verkligen dessa gamla godingar! Och mitt i allt börjar jag gråta! Gråta över idiotiska människor som gör andra illa. Som gjort mig illa. Och framför allt mina kära.

 

Efter ett par minuters dans och gråt. Ja, jag fortsatte såklart dansa och sjunga till Nick Borgens We are all the winners...Jag är ju kvinna och kan göra två saker samtidigt;) Eller det var väl fler...Jag dansade, sjöng, grät och tänkte. Det är multitaska det!

 

Jo just, efter de minuterna torkade jag tårarna, sminkade på ett ensikte och tänkte att nu är det nog! Jag har det så bra! Varför ska andra pärhjärnor få mig att tro och känna mig sämre??? Jag har världens bästa karl! Världens bästa familj! 

 

Jag har hittat min partner in crime! Vi har kul. Alltid. Även när vi har tråkigt på en trist tisdag, har vi kul! 

 

Så, från och med nu ska jag sluta älta svek, skitsnack och knäppa människor. Jag ska slå mig fri på allt negativt. Det innebär att människor jag tycker om ryker från fejjan. För jag vill inte se den kontakt de har med de jag inte vill ha med att göra. Förlåt mig för det, men jag skyddar mitt hjärta. Mitt hjärta lider av att vi har brutit. Det är mångårig vänskap. Och det gör ont. Hela min ungdom, allt som hänt mig sedan jag var femton, var du med i. Du var delaktig i fyllor, killar, gråt, glädje, barnafödande, partnerbyten, gräl, tröst och hela livet. Jag pallar inte att du vänt mig ryggen. Och att du fortsätter göra de saker vi började med, med andra. 

 

lånar ett uttryck från en vän på just fejjan :Sinnesro. Det ska jag skaffa mig. Namaste!

Av Veronica - 10 februari 2014 12:52

Ja, jag våndas. Jag sitter efter en helg utan minsta lilla ord nerpräntat. Jag älska att skriva och läsa. Men!! Att pressa fram en massa sidor en tröttmåndag efter en arbetshelg känns, sådär...Jag är trött. Har ont i halsen och känner mig gnällig. 

 

Och då ska jag alltså sätta mig med en uppgift om en fördjupning i psykosomatiska sjukdomar. Hmm, jag känner mig lätt psykosomatisk själv just nu ;)

 

Jag förstår hur frustrerad en författare eller krönikör känner när det ska präntas ner en massa ord ur tomma intet ;)

 

Hela denna dag och även morgondagen ska ägnas åt detta. I och för sig förstår jag inte varför jag gnäller...jag vet att jag fixar det och jag har ända tills imorgon klockan en minut i midnatt på mig.

 

Vad är då psykosomatiska sjukdomar? Jo, det är de fysiska symtom och sjukdomar vi får av långvarig stress. Stressrelaterade sjukdomar. Amen.

 

Nu lämnar jag det för en stund och ägnar mig åt att drömma om det som händer lördag vecka 9...Då lämnar maken och jag hemmet för att fira vår andra bröllopsdag!!! Vi har en svit på anrika hotell Knaust som väntar. Den fina Carolina-sviten. En två-rums svit med hörnbadkar. Jo, jag tackar jag. Där har vi tillgång till Love-VIP med mousserat, frukt och choklad och frukost på rummet dagen efter. Jo jo;)

 

Vår bröllopsdag är inte förrän på söndagen den 2 så vi får hålla oss vakna och skåla på tolvslaget. 

 

Vi åker in till stan tidigt för att hinna äta lunch och dricka skumpa på mysiga Torget Brasserie och checka in kl på hotellet kl 15. Bara för att få utnyttja mysigheten lite extra. Vi gör oss snyggare och går ut och äter tidig middag vid 20...

 

Vi har lustläst menyer och vet precis var vi ska äta vad och när ;) Vi avstod från presenter och julklappar bara för att kunna beställa in en flaska riktig champange! Lyxig känsla deluxe! Nu går vi all-in!

 

Behöver jag säga att jag längtar???

 

Bara för det ska jag frossa i menyer och läckra bilder en stund till innan jag fortsätter mitt arbete...

Av Veronica - 7 februari 2014 13:22

Eller hur det nu var! Dagens dos av frampressade ord är klar. Två jobb sökta. Mat o kaffe intaget. 


Ja. Två dagars extrajobb i Härna näst nästa vecka. Jobb denna helg. 


O inga pengar!!! Jag var helt klar med att få ut min semesterersättning nu eftersom jag ingen annan får denna månad. Det skulle vara min livlina eftersom jag inte får studiebidrag eller hinner börja stämpla...Jag skulle ringt o dubbelkollat i månadsskiftet!!!! Dumma mig! Men jag trodde det skulle av sig själv när vi kommit överens om det. Mänskligt att glömma, visst. Men det suuuuger!


Ingen mysfika på byn blev det heller. O tur som fan att vi städade igår. O tur som fan igen att vi skippar mat hemma o äter i backen.


Imorrn jobb o Mello. Godsaker i soffan. Råplug  måndag o tisdag. Sedan klar! Fattar ni!!!! Klar!


Jag ber en bön att de hinner få ut pengarna så jag kan min avslutningsfesthelg! 



Av Veronica - 4 februari 2014 14:51

Just nu så prats det vitt och brett om skolan. Hur dålig den är. Lärarbristen. Bristen på pengar. För stora klasser. För stora skolor. För många underkända elever i för många ämnen. Mobbning och kränkningar. Bristen på respekt för lärare. Brist på respekt för andra elever. 


Jag tror att så länge vi inte gör något åt synen på människor. Synen på olika människor. Så händer ingenting. 


Ett år tidigare och ett år längre betyder bara mer problem. Pedagogiken i skolan idag är kass!!! De som arbetar i skolan har inte tid med en elev överhuvudtaget. Det ska dokumenteras, raggas vikarier, tillsättas nya rektorer, stängas av elver, jagas elever, lösa konflikter och försöka bedriva undervisning i en klass där 90% är upptagna med spel på mobilen, chatt eller sms.


Enkel matematik från min sida: Fler klasser, färre elever, mer vuxna UTBILDADE pedagoger i skolan, lärare med behörighet, mer rena administrativa tjänster som avlastar de lärare som ska undervisa och så klart mer money in!


Vi måste skicka barnen till skolan med inställningen att de är där för sin framtid, att de måste ta vara på sin tid och inte lägga sig allt tjafs runt om, de har ett ansvar för sin utbildning de med, de måste ha rätt att tycka och tänka, de ska respekter de som är där för att ge dem en utbildning och de ska respektera sina kollegor, d v s sina klass och skolkamrater.


De har rätt att bli lyssnade på. De har rätt att bli sedda. Alla ska de vara lika mycket värda. 


Någonstans har det slagit slint!!! Vi vuxna kan inte heller ge dem all rätt att prata ner lärare och skola. Det hör liksom till i en viss ålder att sätta sig upp mot dem...Vi måste påtala allvaret att se till sig själv och sin utbildning.


Vi har den makten. Barn lyssnar på oss. Det fick jag erfara idag. Min dotter har tagit till sig massor jag sagt. Underbara unge <3

Av Veronica - 31 januari 2014 09:05

Jo jo,sviterna efter migränattacken är lite svag värk i tinning och öra...Det kan jag leva med. Att jag ser överkörd ut och ser överkörd ut kan jag inte göra något åt...

 

Herregud! Jag börjar bli gammal! Alltså, shit hur jag ser ut på morgonen! Så blek. Så rynkig. Så glåmig. Så tråkig. När hände det???

 

Jag har inte beställt den looken. Finns det ångerrätt??? Tur det finns makeup. Tur det finns glittrig skugga och rouge. Och tur man lurar sig själv med det;) För det där är psykologiskt. Inte fan blir jag snyggare. Jag bara tror det!

 

Men det känns helt ok. Att fluffa barret och på med leendet gör något med humöret. 

 

Annars är det fredag. Sista vardagen på veckan. Första dagen på helgen. Gomiddag och soffmys. Plantera blommor och shoppa lite. Och en liten snabblunch med den äkta hälften. Löjligt ord egentligen. Äkta hälft??? Jag är mig veteligen inte delad i hälften. Och äkta?? Ja, finns det oäkta människor? Om man bortser från de falska kappvändarna man råkar på lite  här och var? 

 

Jag sitter i sängen och njuter av det sista pissljumma kaffet i koppen. Laddar för snabbdusch, påklädning, hårlockeri och en tripp till Paradise Valley. Alla andra kallar det Helvetesdalen. Men hallå!!! Där finns ju allt vi vill ha! På bekvämt promenadavstånd från Ikeas gigantiska parkering. 

 

Dagens kloka ord: Var snäll mot dig själv. Gör inte det du tror att andra tycker du ska göra, gör det du själv vill. Sluta stressa. Sluta tro att allt måste vara perfekt. Och vad är perfekt egentligen??? Är det när vi är smala, lyckliga och hinner stressa mellan sjuttioelva olika grejjer innan vi dör i vår renbäddade säng med manglade lakan? 

 

Stress är en välfärdssjukdom vi människor inte är utrustade för. Vem kom på att vi måste stressa??? Löjligt! Barn behöver inte ha allt och definitivt inte aktiviteter sju dagar i veckan. De behöver föräldrar som tar sig tid att prata och äta middag med dem. Läser läxor och pratar om livet. De behöver gå till och från skola eller buss. De behöver vardagsmotion ute i friska luften. De behöver inte äta mellanmål sittandes i bilen skjutsandes till inneaktiviteter. 

 

Barn behöver hemlagad mat och få äta i lugn ro. De behöver inte Billys eller Gorbys på tio minuter ståendes vid diskbänken. Barn behöver hjälpa till hemma. De behöver gå med sopor och bädda sin egen säng. De behöver känna att de är en del av en familj. Att de bidrar med något. Att de är en del av något större än de själva. 

 

Så äslar du ditt barn, ställ krav och låt de veta att de är speciella och älskade. De är inte världens mittpunkt ;) Jag lever för mina barn inte tack vare.

Av Veronica - 30 januari 2014 19:08

lär dig göra lemonad! Det brukar jag köra med. Fast idag är det svårt. Jag vill inte vara "sjuk". Jag har äntligen gått till läkaren med alla mina diffusa besvär. Jag blev tagen på allvar. Det är inte det. Det är bara att jag är så jävla less på att inte vara i form.


Jag är less på den onaturliga tröttheten. Trött på att vara trött. Trött på vara orkeslös och ha ont. Det suger getpung på ren svenska.


På två veckor, helt oberoende av varandra har jag fått höra att det låter som fibro. Jag vill inte ha fibro! Jag vill fungera normalt. Orka göra det man normalt ska orka. Jag vill inte vara sjuk! 


Bajs bajs bajs. 


Hur ska man förklara för folk att jag inte orkar. Att ta sig ur sängen för att gå på toaletten känns hopplöst?? Lägg därefter till hur svårt det är att klara av att äta, dricka, laga mat, fixa sånt som att tvätta håret och klä på sig?


Vem i hela helvete tycker det är normalt när man gråter för att man måste sätta sig i bilen och åka och handla? Vem tycker man är normal som inte kan gå en enkel promenad utan att flåsa som en en gammal fet kärring? 


När jag vet att igår joggade jag. Igår tvättade och städade jag. Jag arbetade, handlade.  Jag var pigg och glad. Jag tog tag i alla borden och gjorde det jag skulle.


Idag gör jag ingenting...Bara att ta sig ur sängen, in i köket för en värktablett, in i duschen efter två dagar i sängen och försöka sig på att laga mat till familjen, är ett företag. 


Återigen. DET.SUGER.GETPUNG!!!!! 


Jag sätter mitt hopp och min tro på proverna jag lämnade i tisdags. Måtte de visa något jag kan göra något åt!!!! Annars kräkes jag. 


Så, nu har jag varit uppe sedan 14:00 och orkar inte mer. TV och soffa ett par timmar. Sängen kräks jag på. Amen.

Av Veronica - 28 januari 2014 09:38

idag då? Lite studier hade inte varit så dumt...Fast jag har inte hittat inspirationen än. Har precis kommit hem från läkaren. Åh Halleluja! Utan att jag bad om det fick jag lämna de prover jag var inställd på att tjata mig till. Jag ville ta järn och skölkörtel. Fick reaumatisk och allergi på köpet. Tack.


Jag roade mig med att skriva upp alla mina mer eller mindre konstiga symtom så när jag rabblade upp dem skrev han bara i proverna. Det är bra kommunikation det ;)


Så,vänta en vecka på provsvaren ....O be en bön till nån lägre eller högre makt om att det visar nåt jag kan ta på. Jag vill kunna påverka mitt mående!!!! Inte bara knapra medicin. 


Det är ingen hemlighet att jag är för alternativa metoder. Jag tror absolut man kan äta sig frisk,genom att äta det man behöver o ta bort det man inte behöver. 


Vardagsmotion, dagljus, bra sömn, återhämtning o inga raffinerade produkter. Då kommer vi långt.


Säger hon från soffan med laptopen i knät ;)

Skapa flashcards