Det funderar jag på. Folk omkring mig åker på hjärnblödning, bröstcancer, MS och det vid åldrar som är ofattbara. Det är inte fråga om om utan när.

När drabbas av det som slår undan benen på oss? Vi har väl varit och nosat på det. I vårt fall är det långt ifrån klart. När blir det friskskrivet? Om inte, vad händer sedan? Ska vi planera framåt? Vad kan vi planera? 

Vissa saker har vi pratat ner och avslutat. Men det pockar där ändå. Orkar vi renovera badrummet och fixa hallen? Kommer vi att komma iväg till Spanien? Kommer vi att fixa sparet som tar oss till Italien nästa år? 

Inte vet jag! Det jag vet är att jag behöver ha dessa mål. Jag behöver fokusera framåt. Jag behöver se mina inre bilder av hur det blir. På de få grejjerna. För tänk på allt jag strukit. På min lista.

Och i väntan på allt det så är jag nöjd och glad över att ha färgat rötterna idag. Mina grå hårrötter. Jag är glad över att idag har jag tvättat, bjudit på gröt, klätt på mig och besökt kuratorn. Jag har fått Frikortet, så nu ska det besökas läkare! Ha! Nu ska jag ha tillbaka lite skattepengar;)

Fast lite sjuk och gammal är jag allt...Herregud! Frikort liksom;) Fast jag har haft det förut, en gång. Det är bra skit det. 

Fast sjuk. Nä det är jag inte. Jag bröt bara ihop och orkade inte mer. Det gick för långt. Det blir väl så när allt angriper från alla fronter samtidigt. Och som vanligt är det karlns fel! Jajamen. Han hade väl kunnat vänta lite med att bli sjuk liksom...

Det är väl så min hjärna fungerat när det gäller att förhålla sig till det. Jag sa å andrasidan att jag väntar med att bryta ihop till senare. Och senare blev i mars. Det är inte lägre sen. Fast det känns som åååår!

Nu ska tippikull i soffan, glo på tv och strunta i tvätten som ska vikas. Sån är jag :)

Löv änd piis.

Så har vi det idag. Min hosta envisas och vill inte släppa...Det är bara att köra på. Magen är som den är den med, men det är ju så. Slarv med maten. Jag var ju gräsänka;) Middagen på onsdagen bestod av skruvar från OLW och en påse lösviktsgorra *skämmeslite* Ungarna hade rester. Jag vägrar slänga mat eller laga ny när det finns. Punkt. Klagomål på det tas emot skriftligt och har en handläggningstid på tre år, minst! Ha. Som sagt, stora barn, som tar dumma beslut, kan laga sin egen mat om det inte passar;)

Torsdagkväll bjöd på ostar, korv, skinka och kex. Gott men kanske inte så bra för lilla misskötta magen...

Tjejsammankomsten var bra! Jag gick och lade mig vi 4 på fredagmorgon...Som sagt, sköna bönor och vin är en kombo som slår det mesta :) Enda minuset var att magen vill inte vara med på fredagen. Sånt tar inte ungar som glömmer ridgrejjerna hemma sig om...Och när jag ändå satt i bilen med ridgrejjer så var det ligga bra att rasta doggen och handla. Jag har nog aldrig gått så sakta till Smacken:)

Conrad fick skrämma lite änder och gå på läskiga hängbroar. Galoppera i sanden var en hit. Träffa hästar vid Ridstadion fick han oxå...Ha ha ha, de undrade var det var för vildponny! Han skrek, skällde, ylade och rev upp marken som en jordfräs.

Och nu är det söndag. Lördagen var oxå seg. Min hosta, sviter av uppesittarekväll och hängig karl blev till Netflix-dag med Ben & Jerry. Det är bra hostmeducin det.

Jag skiter i städningen till värderingen idag. Det kommer ju en dag som ska fyllas imorgon med:) Nu ska jag drömma mig bort till Toscana. Vi sparar pengar i den där 52-veckorsutmaningen som ska generera 7150:- för en person på ett år, vi sparar dubbelt så 14300:- ska sitta på kontot i januari:) 

Och drar vi till Italien! Till Toscanas sol. Jag ska titta på ungefärliga priser på boende och så idag. Drömma mig bort. Kolla rutter. Dessutom måste vi bestämma vilken del av Toscana vi ska se. 

Bilder från: Amelia, Aftonbladet och Apollo.

Som ni ser: Underbart ställe! Där ska vi äta god mat, dricka gott vin, se historiska platser och hänföras av otroliga miljöer.

Love & Peace

Nu har jag timeout! Jag har datatid och kafferast. Jag har haft en aktiv morgon. Så aktiv att jag nyper mig i armen...Eller så är det vändning som sitter i. Eller så enkelt att när inte husse är hemma ligger allt på lilla jaget. Ungar ska väckas, hundar rastas, tvätt tvättas och ja, listan kan göras huuur lång som helst.

Jag har alltså varit vaken fran halv 7, hunnit väckt barn, tagit tre svängar ut med hund varav en prommis ner till byn, jag har underhållt mamma vid köksbordet, tagit reda på gårdagens tvätt och slängt in två nya maskiner. Jag har även tagit en roadtrip hem till landet för att släppa av mamsen.

På vägen hem från Guldkusten tog jag den långa vägen hem. Gamla E4 via Fjäl. Med solen i ryggen och Radio Rix på hög trallvänlig volym. Jag tycker om att ta den vägen ibland. Det blir som mer bilåkande och det är avslappnade :)

Så nu sitter jag här med en kopp ekologiskt kaffe och har bestämt att nu är det nog för idag. Nu ska jag ladda för kvällen. Ost, kex, vin och korv med brudarna. Eller tanterna! Herregud vi är ju i den åldern att för några år sedan betyder minst 10 och i värsta fall 20 år tillbaka. Tiden springer iväg.

Annars lär jag mig hantera stress. Min inre stress. Jag är ungefär som de gamla telefonsladdarna om ni minns??? Spiralerna...Jag är en sån, som dessutom blivit tvinnad och dragen vid timslånga samtal på telefonbänken i hallen. För det var på det viset förr. På stenåldern. Telefonen hade sin plats, antingen i hallen eller köket. En fast telefon. Sug på den ni. Som man var tvungen att kunna telefonnummren för att kunna använda. Nu var det inte den nostalgitrippen vi skulle ha! Utan tillbaka till mig och mina nervtrådar.

Jag arbetar varje dag, varje minut på att räta på kroppen, andas med näsan, djupa lugna andetag. Jag gör det jag ska och försöker tänka på vad jag gör: Nu viker jag kläder, nu skriver jag ett meddelande, nu lyfter jag in glaset från diskmaskinen in i skåpet...Osv. Jag går lugnt och fint till och från bilen. Jag lyfter blicken och ser molnen, rovfågeln som kretsar över trädtopparna och jag andas in luften där jag är.

Att ta itu med sin stresspersonlighet och komma i håg att andas, är inget quick-fix. Jag är den jag är. Och i ärlighetens namn vill jag inte vara någon annan heller. Jag ska bara lära mimg leva med rösterna och komma ihåg hur bra det är att andas med magen, bröstkorgen och ända upp till nyckelbenen. 

Helt ärligt så tror jag att jag stoppade i tid. Att jag lade mig ner och grät i rättan tid. Det hann inte gå för långt. Jag behövde bara en påminnelse om att sakta ner och tänka på mig själv.

Hur svårt är det att tänka på sig själv? Mycket! Här kommer uppfostran, samhäller och prestation in. Och personlighet. Jag har länge sagt till min man att jag ska börja med yoga. Nu har jag det. Typ några år senare, men det är inte försent.

Nu reste jag mig upp för att hämta mer kaffe. Jag tänkte på att det är dags att snart gå upp och vrida om torkskåpet. Och sedan tänkte jag på att, det gör jag när jag vill och är klar med detta. Sedan tittade jag på koppen när jag hällde i kaffet och tänkte: Nu häller jag upp kaffe. 

Ungefär så arbetar jag nu. Jag är den jag är och mina röster kommer alltid finnas där. Mina tankar kommer alltid gå i nutid, framtid och det förflutna. Jag ska bara hitta stunder för meditation och andning. det är väl inte så svårt.

Och från det ena till det andra: Varför dränker folk in sig i starka dofter??? Min näsa och hals kräks! Och skjölmedel! Jag fattar inte. Starka dofter borde vara förbjudna. Fy fan för att komma in i tvättstugan efter nån sån där Ariel-människa! Och Ajax-rengöring till städningen....Uäck. Jag kör med min såpa jag.

Jo en annan sak jag tänkte på härom kvällen, tisdag för att vara exakt, när jag kollade på Netflix, var: Hur dumma är vi med varandra och oss själva? Kvinnor alltså. Hur många har hemligheter som bara de själva eller få vet om? Tex. hur många har blivit våldtagen i nära realation? Det man då inte tänker som våldtäkt, för att "vi var ju tillsammans"? Hur många har gjort abort? Med killens vetande/medgivande eller inte? Hur många har blivit fysiskt eller psykiskt misshandlad i någon relation? Hur många vågar inte berätta för att de är rädda att dömas? 

Om man aldrig pratar om vad man varit med om kan man inte läka. Att bära på sådana saker och inte våga prata, vara ärlig eller förlåta sig själv måste tära! Och säkert förstöra självbild och relationer.

Abort tex. är fortfarande på 2010-talet så laddat. Det finns många sidor och många bra argument, men till slut äger jag min kropp. Punkt. Det finns nog ingen som gör en abort som gör det med ett leende oavsett anledning. Det pratas om vikten att skydda sig, vikten av att använda kondom, att det är mord, att det är en sista utväg. Nä, jag kan tycka att det kan vara en första utväg. Det avgör jag. Ja, hellre mord än föda ännu en oälskad, oönskad unge till denna jävla värld. Det står jag för.

Våld i nära relation. Hur vanligt är inte det? Sjukt vanligt. Varför? Ja, säg det. Oavsett anledning, nej. Det är inte ok. Lever man med någon som man känner att man inte litar på, är svartsjuk på eller som driver en till vansinne så att man måste ta till våld eller kränkningar för att få stopp eller stå ut...Men gå då! Lämna fanskapet. Då är det något som är fel. 

Våldtäkt. Är alltid helt jävla fucking fel! Om det så är på en mörk gångväg, på en krogtoalett, full, nykter, eller för att man är kåt på frugan...Fel! Att tvinga sig till sex är fel. Och så länge kvinnan har hålet och blir påsatt så kommer det alltid vara en kränkande handling att genom tvång penetrera. Om det inte är någon som fattar det kan jag visa. Bend over och du kommer få något i baken lilla gubben. Även om du i rätt sällskap gillar det så gillar du det inte med våld. Det kan jag slå vad om!

Att kliva på någon stackare som är full...Varför liksom. Är man så kåt att man inte kan hålla sig: Runka. Eller sök upp någon som vill. Eller ta en termos med makaroner. 

Tjejer i kortkort vill inte alltid ha sex. Häpnandsväckande fakta va?! Jag kan gå ut i korta shorts och linne för att det är varmt, inte för att ragga. Jag kan klängdansa och vicka på rumpan på dansgolvet utan att vilja ha sex. Faktiskt.

Idioter finns det gott om.

Peace And Love.

Idag har jag haft den bästa koppelpromenaden med min lilla vita vän ! Idag bestämde jag mig för att det inte skulle skuttas runt och fisas i skog och mark, lös och ledig. Nä, idag skulle vi ta en riktig promenad bland bilar. Sagt och gjort, efter lite slömorgon efter frukost såklart.

Vi knatade runt industriområdet. En runda som tar mig strax över 40 min att gå i rask takt tog nog oss en och en halv timme. Det ska luktas, snuffas och tjuras lite. Men sen! Wow! På den rundan med långtradare, pensionärer med stavar och cyklar blev det bara två utfall! Och det är rena rama semestern när man går med en snoop som gör utfall mot löv, barn, cyklar, bilar, motorcyklar och precis allt annat.

Dessutom passerade vi tre hundar. Inte ett morr, skrik eller voff. Lite drag, titt och flås. Och det kan jag leva med!

Den här lilla vita hunden är fantastisk! Och liten och liten...nä. Det är trettio kilo ren explosiv muskelmassa på den du!

I backen hem gick han som en gammal tax. Det har aldrig varit så lugnt! De senaste två veckorna har han levererat. Det går liksom att re med honom. Vi kör aktiv socialisering och skvallerträning så det är väl klart att det visar sig nån gång. Men ändå. När förändringen kommer så får jag nypa mig i armen. Han är ju rena terapihunden förresten.

Han får mig att måsta ta det lugnt och vara sansad. Vem behöver lugnande när man har en Conrad!? 

Annars då? Jo, jag var säkert vaken till två inatt. Fastnade i seriemarathon på Netflix. Ni vet: Bara ett till... Jag gillar en dansk serie om en väldigt speciell lärare, Rita. Där har vi ett rivigt fruntimmer. Så ska jag bli. Lika vass, fräsig och ärlig. 

Så jag är trött. Men jag har varit vaken sedan halv  7. Jag ska vända tillbaka dygnet. Mitt mål är att komma igång och jobba. Av många skäl. Det främsta är att jag blir slö och uttråkad hemma. Och att gå hemma ger en så jävla mycket att fundera på. Och jag är less på att fundera. Jag vill agera. 

Snart är det yoga och det påminner mig om att kolla hur långt jag har till högkostnadsskyddet. Snacka om gammal! Jag vill fortsätta med yogan även efter att jag gjort som plan lyder...Jag ska köpa ett solkort på simhallen. Gå och sola, simma, basta och bubbla två ggr i veckan. Ensam. I lugn och ro. 

Och imorgon har jag den bästa terapin: Vinkväll :)

Love and Peace

Det är ingen hemlighet att jag älskar att resa! Kort eller långt spelar ingen roll! Bara jag får uppleva saker och platser. Jag avskyr shopping och lägger hellre tiden på se historiska platser och det som gör gott i själen. Ögongodis som vackra stränder i solnedgång, blommor och byggnader, det gillar jag!

I år sörjer jag ännu att det inte blev fjällen. Det trots sjukdom och elände. Men vanans makt är stor. Och fjällen är balsam för själen.

Men nu ska det handla om sommarens äventyr! Vi drar med alla "barnen" till Spanien, La Mata.När vi träffades så for vi med alla barn till Kos och vi vill göra en sista?? resa med alla innan de skaffar familj eller flyger ur boet :)

Så vi köpte flygstolar och hyrde en lägenhet i Spanien! Jag var i Torrveija för 6 år sedan och kände redan då att jag vill tillbaka med barnen. Nu är vi på g. 

Barn och barn förresten... Yngsta är 16 som den äldsta var när vi drog till Kos. Cirkeln är sluten. Risken är att vi inte kommer få se dem så mycket ;) De är ju för jessu namn, 21, 19, 18 och 16 när vi åker. 

Jag ser fram emot lata dagar i solen, vid havet och poolen. Spanska tapas, vin och glass. Bruncher och middagar som drar ut på tiden och promenader.

Här kommer bilder från min förra tripp och jag tror årets bilder kommer se snarlika ut :)

Idag skiner solen här, gubben packar inför fiskeresa och jag bara är. Vi ska ut och åka nu och fixa lite sedan blir jag gräsänka några dagar :) Vinkväll, promenader och yoga är vad jag ska pyssla med.

Love & Peace

Att inte klä av sig så fort solen tittar fram! Men närå. Av med paltorna och sola i linne...Idag hosta. Lördagen här bjöd på strålande soool! Och på vår altan är det en liten gryta. Ut med kaffe, hund och vatten innan solläget intogs...Värmen bjöd på några fräknar till samlingen och en svag rodnad på underarmarna. 

Efter den lilla förmiddagsstunden packade vi in hund och vinterskor i bilen och tillbringade resten av dagen i en annan gryta: Säsongsavslutning i backen :)

Tre timmar till i solen som suger energi ;) Men trevligt sällskap och stor social träning av den lilla vita hunden. 

Jag var lite rädd att det skulle suga ut allt jag hade med så mycket samkväm och intryck. Men det gick bra. Jag orkade tom parta loss resten av kvällen efter en lite vila hemma vid köksbordet. Som jag sade på dan: Jag blir inte friskare av att ligga hemma och jag vill inte bli rädd för att leva. 

Och så är det. Jag vill leva, gör det jag tycker om och umgås med de jag tycker om. 

Igår och idag känns det som jag tillbringat ett dygn på Finlandsfärjan! Helt slut! Träningsvärk efter dans. Är det ens möjligt??? Jodå, i både jumskar höfter och mage?! Plus hostan och hängighet.... Suck.

Men ändå rätt bra. Jag bär med mig helgens solsken. 

Och laddar för nästa solsken. Typ det som kommer när karln åker på fiskeresa! Wiihoo! Jag får tre dagar själv hemma! En del vill inte vara själv och jag jublar ;)

Självvald ensamhet är bra ensamhet. Jag trivs med det. Är beroende av det för att må bra. Jag älskar min familj och min man, det har inget med det att göra och jag älskar mig själv. 

Å andra sidan så är ungarna hemma och hunden ska ut så så mycket fritid blire inte ;) Och tjejerna kommer på vinkväll. Skvallerkväll. Det finns inget som är så berikande som en kväll med tjejkompisarna. Högt och lågt. Skratt och tårar.

Love and Peace.

Ja det har jag nog. Inga foton utan bara en massa svammel om tankar, ideér och åsikter ;) Jag skriver bara för mig själv. Och om någon i samma sits får en tankeställare, tips eller inspiration. Varssegod!

Det finns mycket man kan tycka till om. Speciellt hur jävla lurade vi är av samhället och samhällets bild av hur vi ska vara, se ut och känna.

Jag har ägnat hela mitt liv åt att slåss mot mitt inre, mina värderinga och min personlighet. Varför? Jo, för att man ska vara på ett sätt helt enkelt. Slut på det nu!

Jag är seg på mornarna, hatar dem. Med eller utan utmattning.

Jag har problem med inrutade dagar och auktoriteter. Jag känner mig alltid trotsig när jag ska göra det andra vill. Varför? Ingen aning. 

Jag är ganska rastlös och ombytlig. Why not!? Det är väl tur att man kan ändra sig och ändra sig igen.

Jag ser ut som jag gör och klär mig som jag gör för att jag kan och vill. Inte för att andra ska ha rätten till att komentera eller tycka. Vill jag ha rött hår, ansiktspiercing och haremsbyxor trots att jag är 43, så har jag det. Inte för att reta dig eller söka uppmärksamhet. Jag trivs och tycker det är snyggt. Min smak.

Jag tycker tex att Eccoskor, handväska och finbyxor är såå tråkigt. Säger jag det till de personerna? Nä. För att jag kan uppföra mig. Jag vet att alla har rätt till sin stil.

Vill man enbart ha fransk manikyr på sina naglar, go for it! Jag väljer gärna cerise, orange, turkost, grönt och svart.

Ja ja listan kan göras lång och det är inget jag ska tråka ut nån med.

Det är fredag. Bästa dagen på veckan. Det är helg. Här blir det tacos. Lite socialträning på byn med hunden. Han vill ut i solen det lilla livet. I förrgår när det regnade låg han minsann och trynade all day. Men nu gnälls det och kraffsas på dörren.

En värdering på lägenheten är beställd! Inte för försäljning utan för banken. Vi ska göra klart utemiljön och badrummet. Äntligen ska mitt hemska lila badrum bli en vilsam oas. Kommod och kakel redan inhandlat. Matta vet jag vad det blir och väggarna det löser sig.

Vi bygger oxå ut uteplatsen och gör ett utekök. Vi ses i loungen i sommar oxå:)

Jag älskar min lounge! Där sippade jag vin, drack kaffe och bara myste hela förra säsongen! 

Lööve änd Piis!

Ja det är bra med insikt. Båda för egen del och för allt runtikring.

Huset vi kollade på igår var ett jätteprojekt. Det visste vi för vi var där i helgen oxå på en lite sneakpeak.

Jag såg framför mig hur det skulle komma att se ut. Med liggande panel, nytt kök, sovrummen, badbaljan ute, hönsen och myset.

Sedan såg jag jobbet i två år, jag såg pengarna och jag såg vår situation. Jag är sjukskriven för utmattning. Är det smart att dra igång ett projekt då? Nä.

Men som sagt, kolla kan man alltid göra:) Och det gör att vårt projekt här hemma med badrum, hall och uteplats känns mer överskådligt. 

Idag vaknade jag med samma huvudvärk som jag gick och lade mig med...Om det var yogan eller det faktum att det var en smällaktiv dag igår...Ja kanske. Jag tog igen den uteblivna sovmorgonen igår, sussade till strax före 9.

Idag välkomnade jag dagen, huvudvärken och den kommande dagen. Då gick det bättre att kliva upp. Det är precis som om täcket har en jävla makt! Det är ju såå skööönt. Varmt och gosigt.

Love and Peace.