Alla inlägg den 4 april 2016

Av Veronica - 4 april 2016 11:12

dag trynade vi länge, Snoop och jag. Kl 10 smög jag upp ett öga för kolla klockan på mobilen: 10! Så det var till att pallra sig upp. Jag haf´de legat och knipigt en stund....Kissnödig som fan men trött. Men då klockan passerat det jag tycker är ok sovmorgon så såsade jag mig upp. 

 

Nu sitter jag och gör ingenting. Tänk att det är så svårt. Tankarna snurrar men jag säger nej. Andas med magen. Andas. 

 

Helgen kom och gick. Bonussonen kom hem och hälsade på. Vi har kollat på bäbis. Gått långpromenader med hunden. Tagit fram dynorna till utemöbeln. Kollat på hus.

 

Jag trivs sjukt bra här på berget. Här har jag bott längst i mitt vuxna liv: 10 år. Herregud! 10år?! Det är mycket av bekvämlighetsskäl jag bor här. Flytta är dödens trist! Tanken har funnits på både sommarstugor, torp och våning i stan. När ungarna flugit ut...Men varför vänta!? Helt ärligt och krasst vet vi inte om vi lever imorgon. Så är det.

 

Jag är less på att vänta. Vänta på rätt tillfälle. Vänta på pengar. Vänta på säkerhet. Jag är en riktig fegis! Jag bygger min rädsla på gamla händelser och på personer som inte längre finns i mitt liv. Vad är det västa som kan hända om jag flyttar? Att jag dör? Nä. Det kanske är att jag inte trivs. Ja, och då kan man flytta.

 

Att bo på berget är bekvämt. Både för mig och ungarna. De har liksom allt här som de haft i tio år. Å andra sidan är de stora och flyttbara, alla med körkort snart. 

 

Jag vet ingenting, bara att vi ska kolla. Men om vi inte kollar kan vi aldrig veta om vi vill bo någon annanstans.

 

Hur och var jag vill bo det växlar. Växlar efter humör och behov. Och kan alla andra kan jag. Det är dags att jag kliver ur min trygghetszon. 

 

Å andra sidan har vi så många planer för den här lägenheten också som det börjar bli dags att ta itu med. 

 

Annars?? Mitt "mående". Jag vet varför jag är utmattad och det ger mig verktyg att hantera det. Jag har bestämt för att vara mer ärlig och mer öppen om hur trött jag kan bli av allt runt omkring. Jag har läst mycket om högkänslighet. Ja, man kan kanske inte tro det, men fan vad känslig jag är!

 

Känslig för andras energier. Sånt tar på krafterna.

       

Det här är sånt jag misstänkt länge men inte hittat ord för. En del runt mig skulle nog säga att jag är hård och kall. Ja, det är ett sätt att distansera mig från det som trasar sönder mig. En del människors energier vill jag inte ha, vill jag inte känna. En del människor lämnar mig med energi, vissa tömmer mig. Och med ögat i backspegeln ser jag direkt när, var och hur det skett.

 

Jag måste skapa platser och stunder för min nödvändiga ensamhet för att ladda upp. 

 

Så enkelt egentligen. Så lätt. Nu sitter jag och nickar för mig själv ;) Jag behöver tystnad och ensamhet. Vad är det för konstigt med det?

 

Det är inte större fel på mig än så:)

 

Löööve and Piiiis

 

ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se