Till de tonårsföräldrar som blir förvånade över att deras barn i ett skede i livet när de ska frigöra sig från sina föräldrar och ta steget in i vuxenlivet, börjar med alkohol och tobak.

Är det så konstigt?? Har du rökt och eller snusat under deras uppväxt? Firade ni Midsommar med sillunch och snaps? Var det surströmmingsskivor, vårfester, majbrasor och firandet av vinster i sport?

Barn växer upp och tar efter sina föräldrar. Det gör alla djurbarn. Det är ett sätt att överleva och klara sig i livet. Så därför, är vi förvånade att de gör som vi?

Ingen förälder vill att ens barn utsätter sig för fara. Att dricka alkohol är en fara. Vare sig man är sexton eller femtio. Vuxna klarar inte heller av det alla gånger. Alkohol är en drog. Laglig förvisso.

Jag vill inte på något sätt uppmuntra till fest innan ett barn är 18. Jag resonerar så här: Prata med din tonåring. Visa att du förstår vad som händer i dennes liv. Berätta att du förstår att det förekommer alkohol. Tala om hur man ska bete sig. Lär barnet att alltid kunna ringa hem. Det behöver inte vara ens egna barn som dricker eller råkar illa ut. Det kan vara en vän eller en okänd på fest, men de ska veta att det går att ringa och få hjälp. Tala om vilka skador alkoholen gör, dock inte när du är påverkad själv. Dubbla budskap köper inte den smartaste unge.

Utrusta ditt barn för livet och ge dem de verktyg de behöver. Skapa tillit och respekt. För barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör.

Vad händer den dagen vi släpper ut vår artonåring i ”livet” utan att hen litar på oss? Första fyllan kommer alltid, till 90 % någon gång. Tas den unge in för att vara för full får vi inget veta. Vi släpper ut en människa, ena dagen 17 år, 11 månader och 30 dagar, andra dagen ”vuxen” utan skyddsnät och utan insyn.

Jag vill såklart att mina barn inte utsätter sig för faror, någonsin i livet. Jag vet också att det kommer att ske. Det ligger i människans natur att testa sina förmågor och prova det som är farligt och förbjudet. Jag väljer att vara ärlig med mina barn. Jag pratar, berättar och stöttar. Säger ifrån och förklarar. Jag hoppas jag gör rätt. Vad man än gör som förälder kan det gå fel, men då har man ändå försökt.

Så sluta predika med ciggen i handen, prillan under läppen, vinglaset i handen eller burken i näven. Det inger inte respekt. Alls. Det skapar bara misstro. ”Gör inte samma misstag som jag” är väl det dummaste en vuxen kan säga. Helst sluddrande och med rinnande snus eller stinkandes av rök.

Ta hand om barnen, stärk dem att kunna säga nej till saker de inte vill och till det som är farligt. Finns för dem. Alltid.

Jojomen! Fredagar är bra dagar! Och jag är äntligen på g efter en seg start. Idag var jag trött. Veckans utmaningar iform av komma igen efter semester, intevjuer, jobbiga samtal, brevskrivning, frustation, tankar och trötthet varvat med tre pass i tvättstuga och gym...

Det tog ut sin rätt imorse. Stel som fan, träningsvärk i bröst, triceps och lår. Trött efter tankar och prat. Men nu efter en kopp kaffe känner jag mig redo att möta dagen!

Denna fina fredag ska mötas med ett hopp, ett skutt och en lite trudelutt! Å andra sidan är denna dagen precis som alla andra dagar...Det ska tvättas idag med, kanske gymmas, vänta på posten, uträtta ärenden i dalen bortom berget och middag på bortaplan.

Och med risk för upprepning...Men gud så glad jag är för att jag sover! Den som haft problem med insomning och vakna nätter vet vad jag talar om. Lyckan över att somna som klubbad och vakna efter en hel natts sömn. Ren skär lycka.

Våren är här och vi ska möta den i spåret. Nya löparskor till oss vuxna klickades hem igår. 905 spänn inkl frakt för ett par Puma till tanten och ett par Adidas till karln. Perfa! Jag tycker om att jogga. Och jag vill hitta formen igen. Just nu känner jag mig oslagbar! Det är skönt att träna själv utan alla atleter på gymmet runt om. Det som springer längre och lyfter mer. Jag trodde inte jag brydde mig så mycket. Men det gör jag.

Nu har jag bekantat mig med stora dragmaskinen i lugn o ro med lägsta vikt utan att känna mig dum och stressad. Den är min nya kompis! Bra för axlar, bröst, triceps och biceps. I love it!

Och nä, jag tränar inte för att bli smal och snygg. Har aldrig gjort. Jag tränar för att slippa ha ont. Med min ryggjävel måste jag. Och så är det så skönt! Jag längtar till cykeln är fixad så jag kan cykla igen! och jogga i spåret. 

Apropå smal. Det slog mig igår att gud så svårt jag har för slanka, fräscha och sportiga blondiner. Ni vet de som är lagom bruna, lagom smala, välklippta halvlånga frisyrer och ser ut att höra hemma i nån Lexington reklam. Jag vet inte vad det är men såna får mig att känna mig kanske inte mindre värd, men lite sämre. Kort och klumpig. 

Ja ja, helgsvammel. Ha en fin helg alla.