Alla inlägg den 2 april 2014

Av Veronica - 2 april 2014 19:34

Det är ju så. Arslet är alltid bak vilket håll man än vänder sig åt. Filosofiska tankar denna dagen då intervju två av två denna vecka är avklarad... Herregud! Det låter ju så bra! Jag låter så jävla bra när jag sitter där och spottar ur mig såbra saker hela tiden.

 

Jag slås av mitt engagemang, min närvaro, mina åsikter om människor och hur man ska driva en grupp framåt. Jag kan det där. Verkligen. Det är bara självkänslan som måste komma ikapp självförtoendet. 

 

Jag pratar lagar och ekonomi som en chef. Och jag har ju varit chef. Jag har nog inte tagit min roll och mig själv på allvar. 

 

Det beror säkert på att jag aldrig kämpat för ett jobb, de har bara hoppat på mig. Jag är som de flesta 70-talister dålig att framhålla mig själv. Ändring på det nu!

 

Även om dessa intrevjuer inte leder tilla rbete så är jag nöjd med vad jag åstadkommit och sagt. Det har känts bra där. Jag är van att prata. Både för mig själv och andra. Jag måste bara lära mig att handskas med människor som förminskar mig.

 

Det kommer gå bra! 

 

Det måste finnas någon som ser kvaliteérna hos en gammal dam med livs och arbetserfarenhet ;)

Av Veronica - 2 april 2014 08:01

Vilken klyscha! Helt ärligt så behandlar jag människor som de förtjänar! Jag blir en spegelbild av dem själva. Gör de en sak mot mig gör jag samma tillbaka. Åt helvete med andra kinden till! Så opolitiskt inkorrekt. Men helt ärligt från hjärtat.


Blir jag ignorerad, ignorerar jag. Fäller någon pestiga kommentarer och ger små fina nålstick, ja då sticker och kommenterar jag tillbaka. Lite Lars Norénskt liksom. Jag fräser och klöser ur ögonen.


Det har varit "lugnt" länge och jag känner hur det börjar närma sig någon form av klimax. Vet inte vem av alla får som bräker först...Det spelar ingen större roll för ni ska vara säkra på att jag är beredd! Jag vet precis hur jag ska ta er allihopa.


Om någon sagt det här till mig för några år sedan hade jag skrattat och sagt att det kommer aldrig att ske. Nu vet jag bättre. Jag vet att det aldrig blir som man tänkt sig. Allt kan förändras. Människor förändras. Och en del gör det inte. 


Livet behöver mycket glädje och skratt, varvat med lite vemod, sorg och ett stråk av bitterhet. För att uppskatta alt bra och gott i livet måste vi lida lite. Tillåta oss lida lite. Det ligger i människans natur. Låt oss rasa mer över orätvisor och oförätter! Låt oss börja morra mer när saker är fel! Inte bara för andra utan för oss själva! Låt oss ta strid för de vi är och det vi vill.


Låt oss möta de medmänniskor med glädje och respekt, de som förtjänar det. De andra kan vi fortsätta vara svala och artiga emot. Eller ignorera helt. Eller pissa på om det känns bättre. Bildligt talat inte bokstavligt.


Så fortsätt behandla människor som de förtjänar.


Punkt.

Skapa flashcards